Jag vet inte var jag befinner mig i stunden. Jag har en man vid min sida, han får mig att känna trygghet och jag förstår att han är från andra sidan och flera år senare ska våra vägar korsas igen och jag bli medveten om att vi kommer att jobba tillsammans i mitt kommande healinguppdrag här på jorden.

 

Mannen har tagit mig hit och jag ser ett fält med rullad taggtråd som ligger i långa remsor på marken så långt mitt öga kan nå, det är tomt och ödsligt.

Jag förstår snart att jag hamnat i ett koncentrationsläger och jag hinner för mitt inre konstatera ”här finns många själar” precis i den stunden omsluts jag och mannen bredvid mig av ett klot av vibrerande ljus en bubbla hård som glas och ändå upplever jag att det är mjuk som sammet. Flera själar uppenbarar sig utanför bubblan, de ser mig, vi ser varandra, de tar på ljusbubblan och vill få kontakt med mig.

Ett barn, en liten pojke i tre till fyra års ålder, utmärker sig i mängden  av alla andar som nu rör sig i riktning mot mig, han syns tydligt, mörk hårig kortklipp. Han håller sin nalle i ena handen släpandes efter sig där han går ensam och lite vilsen.

De andra själarna ser jag i formen av ljusvarelser och jag blir i deras närvaro informerad om att de fastnat här och nu vill komma vidare till ljuset och att de vill att jag ska hjälpa dem. Ett starkt ljus, en portal uppenbarar sig och de vänder sig mot ljuset och börjar gå in i det en efter en. Pojken går ensam och jag känner hans osäkerhet och ledsamhet.

Jag ber i den stunden om att någon från andra sidan ska komma och hjälpa honom över, ge honom trygghet och en kvinna i form av vitt ljus kommer från vänster och när hon tar pojken i handen sprider sig ett lugn inom mig.

Kvinnan och den lilla pojken ser på varandra och jag får upplevelsen av att pojken känner  sig trygg, samtidigt vänder han sig om ser på mig och våra blickar möts för en kort stund tills han vänder blicken mot den kvinnliga gestalten igen och jag blir varse om att det är pojkens mamma som kommit för att möta upp honom. Nu vänder han blicken mot mig i gen och vinkar, jag hör orden hej då och hela jag fylls av kärlek och tårar flödar ner över mina kinder när de tillsammans försvinner in i ljuset. Efteråt känner jag mig tagen, fylld av känslor och tårar av kärlek trillar mjukt över mina kinder . 

Budskapet som kom till mig den här dagen var tydligt

” Det här kommer du att fortsätta göra Liselotte, det är en del av ditt arbete framöver ” då hade jag ingen aning om min förmåga att möta andevärlden på det här sättet och att jag skulle komma att hjälpa många fler andar hem till ljuset.

Från den dagen har jag hjälp många själar över till andra sidan och i samband med det har läkning skett både hos de som gått över till ljuset och hos de som haft besök av dessa själar.

Varje möte med andevärlden är unikt och jag känner tacksamhet över att jag kan vara en kanal för detta och jag har stor respekt för det arbete som jag och mina andliga guider utför tillsammans i helandets tjänst.

Vem var då den där mannen som var med mig under den här upplevelsen och som initierade mig till gåvan att hjälpa andar över till ljuset?

Många år senare när jag tar steget att utveckla min förmåga att vara kanal för trans healing blir jag först förvånad när den här mannen kliver in i mitt liv igen och visar sig vara min trans healing guide, samtidigt som det kändes så självklart. Jag förstår att han funnits här med mig i min process och i mitt arbete genom åren och väntat på att jag ska bli redo att jobba aktivt som kanal för just den här formen av healing tillsammans med honom och hans team, som i dagsläget är nio till antalet.  De erfarenheter vi nu delar är en helt annan historia som kanske kommer att berättas här framöver.

All kärlek till dig

//Liselotte