Kanske föreställer du dig självmedkänsla som att det enbart handlar om ett mjuk beteende förknippat med traditionellt kvinnliga könsnormer, som att trösta och lugna till exempel? Men definitionen av självmedkänsla rymmer både en yin- och en yangaspekt.

De tre grundläggande komponenterna i självmedkänsla är:

* Vänlighet mot sig själv – att ta hand om sig själv då vi upplever smärta och lidande.

* Allmänmänsklighet – att förstå och acceptera att lidande är en del av livet, och att alla har liknande upplevelser.

* Medveten närvaro – att erkänna och kunna vara med de känslor av smärta och lidande vi upplever. 

Yinformen av självmedkänsla är att vara med oss själva på ett medkännande sätt – vi lugnar och bekräftar oss själva utifrån självacceptans. Yangformen av självmedkänsla handlar om att agera utåt i världen. Vi skyddar, ser till att få och motiverar oss själva. Vi vidtar åtgärder.

Yangformen kan då utifrån de tre grundkomponenterna ovan betyda:

  1. Vi säger ”nej”, klart och tydligt då någon gått över vår gräns.
  2.  Vi är inte ensamma, utan kan tillsammans stå upp för att inte skadas eller behandlas illa. ”Me too!”
  3.  Vi erkänner sanningen och ser verkligheten som den är, står upp för detta i syfte att skydda både oss själva och andra.

Både yin- och yangformen av självmedkänsla är lika viktiga. Om vi enbart är yin utan yang tillåter vi oss tystas, bortses ifrån och hållas tillbaka. Om vi är yang utan yin är risken att vi blir självrättfärdiga och glömmer andras mänsklighet.

Balansen är väsentlig att uppnå både inom oss individer liksom i det kollektiva för att uppnå jämvikt. Ju mer vi medvetet kan kalla upp både yin och yangfunktionen av självmedkänslan i situationer då vi blir ansatta och  irriterade till exempel, desto mer behåller och stärker vi kraften inom oss. 

Share This